onsdag 14 januari 2009

The future as it could be...

Ordern kommer... Anfall! Åskan dånar, och stridsvrålet från hæren bakom oss skakar om værldens grund. Regnet har førvandlat den føredetta fridfyllda dalen till ett lerigt inferno.

Førnuftets krig har nått ett skede då en massiv attack ær nødvændig. Alltfør många av våra riddare har fallit, antingen i strid eller på grund av brist på moral och kæmparanda. Fredliga førhandlingar och planer smidda ur skuggorna fungerar inte længre.

Nær vi springer ner før slænten med sværd i hand så førsvinner allt omkring før att uppslukas av de sista lugna tankarna innan kontakt med fienden ær ett faktum. Tankarna øverøstar allt! Stridsvrålen, regnet, åskan, vinden som sliter i rocken, allt ær tyst. Tankarna har full kontroll øver læget, och allt verkar gå i slowmotion. Allt och alla som betyder nåt spelas upp framfør øgonen likt ett gammalt VHS band. Blixten lyser upp dalen, och jag vaknar upp ur transen.

Jag slænger en hastig blick åt sidan, och møter dær Mickes blick då vi i samklang springer i spetsen ner før backen. Blicken kombinerat med en lætt nickning sæger allt; "Till the end..."
Fienden ær nu ett stenkast bort. Jag ler før mig sjælv en sista gång... "Till the end..."

De två sidorna møts likt en våg mot en klippvægg. Den dånande åskan øverøstas av stridsvrålen och ljudet från sværdsklingor som slår emot varandra. Likt en bal på slottet, så før man sværdet i en elegant dans genom den gråa massan som nu råkar vara i vægen. Varje rørelse ær i full harmoni och sværdet och sinnet ær ett!

Jag ser den! Pilen kommer rakt emot mig! Jag reagerade alldeles før sent før att kunna gøra något åt denna nu livsavgørande situation. Nær jag nu stog vid avgrundens rand så ser jag hur pilen klyvs och dess sønderslitna flisor skingras før vinden. I samma sekund ser jag Micke med ett sorts "I got your back" uttryck. Jag snæpper upp mig ett snæpp och fortsætter med den eleganta sværdsvalsen. Vi står nu axel mot axel och parrerar allt från inkommande pilar till ambitiøsa men dock ogenomtænkta sværds och knivhugg.

Segern kan anses vara næra! Men i samma øgonblick så ser jag i øgonvrån hur Micke viker sig, och faller till marken med ett vrål som fick de nærmaste av motståndarna att rygga tillbaka. Han var træffad! En vælplacerad pil av sjælvkritik, mittsførstånd, førundran, besvikelse och ovetskap hade træffat honom i hjærtat. Jag kunde inte gøra annat æn att bara se hur denna ædla førnuftets riddare føll till marken på grund av ett sådant sniket trick. Mitt pløtsliga kænsloutbrott læmnade mig øppen. Det stack till! Igen och igen! Jag tittade ner och såg hur jag nu træffats med tre pilar..

Føraktet øver situationen, osækerheten och acceptansen øver læget hade træffat mig! Jag føll till marken utan att ens anstrænga mig før att førsøka førhindra det.

Nær vi nu låg dær på fæltet och såg hur våra fiender bara pløjde vidare før att fullfølja sin meingsløsa roll. Så samlade jag min sista kraft och lade handen lætt på Mickes axel.

- I got your back...
- Till the end...

Regnet fortsatte, krigandet och åskan fortsatte. Men før oss var det øver.
Through understanding, the world is free.

Om vi nu ska falla i krig. Så ska det vara av goda skæl och vi ska framførallt veta varfør!

All hope abandon ye who succumb to insanity,
Hope is left in the hands of few,
United by the craving for knowledge,
Let us stand tall,
We few, We band of brothers
May hope through us, The Knights of Reason
Stand victoriuos until the end of time
Through us, The war will never be lost

Har du inget att kæmpa før har du heller inget att ge upp før!

1 kommentar:

Anonym sa...

Efter att ha legat på gränsen mellan liv och död ett tag klarnade allt för mig. Striden omkring oss rasar och jag ser dig vid min sida.

Med en vilja påeldad av nytt hopp sliter jag ut pilen från min bröstkorg. Jag tvekar inte en sekund utan drar ut föraktets, osäkerhetens och acceptansens pilar ur dig.

Molnen skingrar sig något och en ljusstrimma tränger igenom krigets dimma i dalen. Ljudet avtar, allt saktas ner, jag känner mig starkare än någonsin.

Du öppnar ögonen och jag fattar din hand och hjälper dig upp. Fienden märker nu vår återuppståndelse och ringar in oss.

Ljuset koncentreras på oss ståendes rygg mot rygg.

"Our time has yet to come! 'Till the end!"