Nattens dröm.

En dröm jag hade.. Jag färdades till en slottliknande byggnad på en ö. Det var ett gammalt isoleringsfängelse. Bilen jag satt i öppnades och jag möttes av fyra poliser, som alla var beväpnade upp till tänderna. De försökte sig på nån sorts kaxig uppsyn, men det syntes tydligt att de var allt annat än kaxiga. De var rädda..

När jag gick med poliserna in i den enorma stenbyggnaden så blev jag ledd genom en korridor. En korridor som hade fler säkerhetskontroller en vad Norge har tullstationer. De beväpnade poliserna gick med dragna vapen runt mig. Vad exakt skyddade de mig ifrån, och varför var just jag där?

Jag blev eskorterad nerför ett par trappor, det var kallt och fuktigt i luften. På vardera sidor av korridoren var det galler, som alla höll tillbaka fångarna. De tittade på mig med förakt och förundran. Jag, som var lite halvt berusad på det faktum att jag var skyddad av fyra vakter, unnade mig risken att möta blickarna jag fick från fångarna. De drog sig tillbaka till sina mörka hörn, och mumlade obegripligt för sig själva.

Vi kom till en stor armerad dörr. Skylten ovanför löd: 'Varning! Isolerad Avdelning'. Jag kände hur en klump bildades i halsen. Vakterna backade bort och stog nu i en linje mot mig. Jag insåg då det uppenbara. De skyddade inte mig från fångarna, de skyddade fångarna från mig. Paniken började sprida sig genom mig. Andrenalinet gick upp, och vakternas uttryck ver övertydliga då de såg hur jag spände mig allt mer och mer på grund av stressen de nu förstod att jag kände. Jag ville bara skrika rätt ut att jag inte gjort nåt, att jag verkligen inte hade något att göra där. Men jag var inte jag. Inte personligen i alla fall..

De drog en scanner över mina ögon. Den tjöt till, och en datoriserad röst ekade genom korridoren; 'Subject name: Robin Bodin.'.. Paniken var nu en del av mig i stället för en reaktion. Jag hörde mig själv säga 'Neidaar.. my name, is Darth Neidaar... You are not prepared'. Vad höll jag på med?! "Darth Neidaar" är mitt "författarnamn" som de flesta nu vet. Det var nu jag verkligen förstod att det var en dröm. Jag bestämde mig nu för att leva ut drömmen till fullo..

Innan någon hann reagera över någonting så exploderade hela byggnaden. Samma typ av explosion som alltid är på film. Ett eldmoln lyste upp himlen, och jag fann mig själv ståendes i de brinnande ruinerna, medan alla vakter och fångar skingrades i kaoset. En pelare lossnade från sitt fäste och föll mot mig när jag stog där bland lågorna.. 'YOU ARE NOT PREPARED!'

Jag vaknade med ett abrubt 'Whaa'.

Jag hatar att drömma saker som inte är begripliga nånstans. Att drömma om konstiga saker är en sak; Men när drömmen handlar om att jag är det konstiga så börjar jag tänka. Nu i efterhand tycker jag det är komiskt. Liksom väldigt många andra så gillar jag idéen med att ha ett "separat" namn vad det gäller skrivande och sånt. Jag undrar vad man inte var beredd för. Det får mig åter igen att tänka på det faktum att mitt efternamn betyder "Han som levererar nyheterna" på franska..

Kanske visste jag nåt sportresultat som ingen var värd att veta?

Sov gott alla, och dröm inte för mycket konstigt nu :P

// Darth Neidaar. ;)