torsdag 11 september 2008

The language of Power!

I och med mitt inlägg om språk, missförstånd och formuleringar, så har det dykt upp en ny synpunkt. Eller det är egentligen ett faktum.
I den fria världen så är det engelskan som regerar. Nästan vart man än är så finns det åtminstone ett par personer som förstår detta ädla språk.

Men jag fick frågan om varför det är just engelskan. Många kan det, och allt fler kan lära sig det. Det är ju en anledning ja! Men varför ska just alla lära sig engelska och inte nåt av de 2000 andra språk som redan finns? Engelskan är lättillgänglig? Den är smidig och lätt att lära sig?

Men det är enligt mig inte nån av de anledningarna som gör engelskan till ett världsspråk!
Det är det faktum att engelskan låter så mycket coolare än andra språk!
Orden, uttalet, stavelserna etc. är graciösa och tydliga. Minst lika ädelt som franskan fast maffigare.

Svenskan om man måste ta ett exempel är extremt fult, svårt att lära sig och framföallt "mjekigt".

Ett exempel då:

"Surely, I will have my vengeance!"

låter betydligt maffigare än...

"Jag ska minsann få min hämnd!"

Ni fattar skillnaden hoppas jag! Hur man än säger det, med vilket tonfall man än har, så kommer allt man säger att låta bättre på engelska oavsett.

Andra språk såsom exempelvis tyskan tänker jag inte ens prata om. Om man på det tyska språket säger nåt i stil med "Trevligt väder det är idag" och sen säger "Jag ska slita huvet av dig och köra över dig med en gräsklippare" så låter det i princip likadant.
Inga fördomar! Eller kanske lite... :P Nej men rent generellt så tycker i alla fall jag att engelskan har tagit titeln som världsspråk på grund av sin smidighet, utbredd men framförallt sin coolhet!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag håller med om tyskan, det är ett hårt och argt språk. Man kan däremot låta snäll genom att prata med ljusare röst.

Jag håller med om engelskan också. Det låter helt enkelt coolare. Däremot vet jag inte om stavningen är mer graciös, snarare är den mer korkad. Svenskan är hyfsat logisk i stavningen, medan engelskan är befängd.

Du har bokstäver som absolut inte hörs, ta "thought" som exempel. Varför ser inte det ut som "thout" istället? Eller "answer", varifrån kommer "w"?

Anonym sa...

nu har jag snokat mig igenom din blogg lite här.
den är väldigt bra förövrigt.
kommer fortsätta läsa !

jag håller med dig helt och fullt, jag är till och med så inne på engelskan att jag omedvetet tänker på det språket ibland.

tyska har jag heller aldrig förstått mig på, men sen har jag ju inte studerat det alls, mest för att jag tycker att språket är så fult. vilket svenskan i och för sig också är. aja,

ha det så bra !
(skönt när du skriver med våra bokstäver, man behöver inte tänka lika mycket då :P)