I morgon är det den ödesdigra måndagen som kommer en gång per månad. Dagen då jag åter igen flyr till det fjällklädda landet. Känslan jag känner är ovanlig. För första gången så känns det riktigt "bra" att faktiskt få komma iväg. Jag tror jag har insett lite varför nu.
I Norge är jag fortfarande ganska ny och relativt "okänd". Med andra ord, så är jag fortfarande en tom sida där. Det är alltid en fördel. Tack vare pappa vet jag redan mer om folket på Anzett än vad de gör om mig. Precis som jag vill ha det.
Avslutar nu med ett inlägg med svenska bokstäver:
Kikade lite på Mythbusters när jag gick genom vardagsrummet nyss. Jag har alltid tyckt att det programmet är kul. För vissa av de myter de testar vill man faktiskt ha svar på. Men efter de fem minuter jag såg nyss så börjar jag verkligen tappa hoppet för den typen av program. De flesta av historiens "kända" myter har prövats med olika resultat.
Men när det har gått så långt att de testar ifall vissa av sakerna som en kalkon råkar ut för i ett Looney Toons avsnitt är rimliga eller inte... Ja, varför inte? ... Nej men helt seriöst! Vad i helvete kan man få ut av att veta ifall en frusen kalkon krossas eller inte när den slungas in i en vägg med katapult?
Det enda som finns kvar att testa nu är ifall producenterna och sponsorerna till den serien har utvecklat tankeverksamhet än!
Myth or no myth?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar