Robin och Bodin.

I lumpen var jag känd som Bodin. Eftersom de har sin lilla princip att förnamn är lika med känslomässigt engagemang, och det som alla vet, har soldater inga.. Känslor det vill säga.. Att vissa befäl dejtade varandra eller till och med värnpliktiga är väl en annan historia..

Bodin (eller Boddan, och i ett enstaka fall Bodáiiin (...) ) var det namn som tilltalades den soldat från västra götaland som i riktes tjänst skulle kunna trycka på avtryckaren om nöden krävde det.. Bodin fick lära sig att i strid fanns ingen nåd, men det fanns barmhärtighet, i form av Genévekonventionen *ehum* *host host* dubbelmoral.. Det är förbjudet att låtsas vara nån annan, likaså det är förbjudet att låtsas vara skadad eller sjuk. Men det är helt hundra godkänt att skjuta benen av någon som vägrar stanna när de kommer springandes med sin yxa. För då är det ju helt plötsligt en fråga om 'personlig säkerhet'..

I och med att man muckade så återgick Bodin till att vara ett enkelt efternamn med sitt stela franska ursprung. Tiden har gått och den militära delen är över.. Jag är - även om jag hatar att erkänna det - snäll innerst inne. Men! Bara mot en del. Eller ja, ganska få. De som förtjänar det. I övrigt har jag som sagt ganska lätt för att koppla på min mer cyniska och bittra sida.

Idag var jag på Willys och handlade Ramlösa.. Vilket jag alltid gör när jag är smått snuvig. Hjälper det? Njae, men jag gillar att få komma ut lite sådär, även om det bara är för att handla eller tjuvöppna brev på postkontoret.. Tack vare den underbara termen 'ordning i kaos' så var det givet att jag skulle handla bakom en 'äldre dam'.. Eller nej, gammal tant! En tant som hade nåt som en tant i den åldern inte ska ha. Attityd! Var femte sekund så tittade hon åt mitt håll och fnös lite titt som tätt. Jag började kolla ifall jag typ trampat på något eller fått nåt i ansiktet.. Som hon kollade så hade jag väl mosat hennes man mot ansiktet likt en fluga på bilrutan.. Hon såg att jag hade två flaskor, så hon tog sig god tid till att plocka upp alla sina 258 varor som jag garanterar var studerade och godkända innan de valdes..

Inombords kände jag att nåt bubblade upp. Irritation och vrede.. Men mest så var jag hungrig.. Som en blixt från en klar himmel så vaknade 'Bodin' - som man inte 'hört av' sen lumpen - till liv, och jag hörde mig själv tänka orden 'Do it!... DO IT!!!'.

Jag agerade i samma sekund. Allting gick på nån sorts automatik. Jag tog hennes handväska och slängde den tvärs över alla kassorna så att den landade på varubandet ett par kassor bort. Hon tittade på mig med en sjuhelvetes föundran och chock.. Apport! Skrek jag! 'Hämta den! Hämta den din dumma tröga terrier! HÄMTA DEN!'

Ögonblicket försvann.. Tanten var borta, och jag vaknade ur min trans. Det monotona pipandet från kassorna fortsatte i samma klass som innan, och när den tjuriga tanten gick ut utan nån somhelst aning om vad som kretsade i mina tankar ett par minuter tidigare. OM jag faktiskt hade kastat väskan hade det nog blivit ett jäkla liv.. Men just då, just för stunden, så hade det varit värt det.. Nästa gång så kanske hennes väska får sig en flygtur..

Över två år har gått sen jag muckade.. Och jag förblir min egen inspirationskälla, och min egen största fiende..