Efter många om och men så är jag hemma igen. Liksom alla tidigare gånger så bjöd Norge på några fina guldkorn innan jag ordagrant lättade från norsk mark.
Väl hemma så har jag efter många tvivel kommit att acceptera min unika "kraft". Liksom Spider Man är lyckligt ovetande om sin förmåga i början så har även jag emellertid märkt vilka unika och ibland sjukt påfrestande effekter det har.
"With great power comes great responsibility"... Jaha?! Inte fan tänkte "Uncle Ben" på mig när han sa detta...
Batman har sin kampsport, sina "gadgets", sin bil, grotta och framförallt manteln! Spider Man har sin trikå (...) och sina nätkrafter, vars ljudeffekter är diskutabla, men det får gå ändå! Gröna Lyktan har en magisk ring som gör allt. Flash är snabbare än blixten. Superman är Superman... Behöver inte säga mer än så...
Ni kan slänga er i väggen allihopa!
Era kombinerade krafter kan inte mäta sig med mig och min! Jag är och kommer troligtvis att förbli beväpnad med dålig timing...
Jag kan redan nu identifiera mig med ett antal roller i mänsklig vardag:
* Han vars mobil ringer under begravning/bröllop.
* Han som pratar om födelsedagspresenter när den det gäller är i närheten.
* Han som pratar om nån med denna "nån"... (dålig timing + ovisshet/dumhet)
* Han som i frustration slänger kölappen och går när det precis blir det numret man hade.
Och så vidare...
Alla ni hjältar och skurkar där ute! Ni kan gräva ner er nånstans! För när ni planerar att förslava världen eller rädda den så kommer jag och min timing att vara där först! Fel plats vid fel tillfälle!
I am the one without perspective when it comes to time... I am... "The Broken Hourglass".
Frågan är nu... Ska jag använda min kraft till att göra gott eller ont?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar