Förbannade...

Jag är... Irriterad. Förbannad till och med! En liten sak blir ett världsomfattande kaos.
Det visar verkligen hur lite som krävs för att någons vardag ska förstöras. Till ingen somhelst nytta...

Jag har nu försökt fixa eländet en stund. Använt allt från tankeverksamhet till fysiskt våld med en fällkniv för att lösa tvisten jag råkat ut för.
Jag lyckades inte med nånting i slutändan. Hatet mot den självgoda situationen växer sig allt större. Dess seger visar den genom att bara vara i vägen för mig.

Dess inverkan har nu förstört kvällens egentliga inlägg. Jag hade något ovanligt och faktiskt bra i tankarna. Men nu eftersom detta hände så får det vänta tills tidigast i morgon.
När jag nu sitter och läser igenom de onaturligt ologiska rader jag krafsat ner så ser jag verkligen hur det har förstört skrivandet. Eftersom jag nu liksom schack måste tänka i genom alla val jag gör. Meningarna kan inte flyta genom fingrarna som de brukar göra. I morgon ska jag fixa detta, och avsluta den här besynnerliga komedin med en slägga...

Jag antar att ingen hittills har insett vad felet är? Om man granskar inlägget så är det en väldigt vanlig bokstav som fattas...

Nämligen "p". (Fick ta bokstaven från en annan text för att få in den här)

Det förstör allt. Eftersom all energi används till att formulera mig så försvinner kraften och orken till att skriva det jag egentligen ville! Jag blir arg och irriterad över detta. Men inte arg som i "jag vill skriva bra nu arg".

I morgon införskaffar jag ett nytt tangentbord, och det jag har nu tänker jag förvandla till kaffeved!