This is my Story.

Molnen täcker himlen.. Men man vet att där bakom finns stjärnorna. Just de stjärnor som sett vår värld genom dess tidsåldrar. Jag stog och tittade mot himlen, lät vinden stryka genom håret. Kväll efter kväll kan man gång på gång se samma stjärnor. Vilket kan ge nån form av behag, då det känns som om allting alltid är kvalitétssäkrat. Att allt går 'enligt planen'.

Jag går genom skogen och får syn på Skene en dryg kilometer bort. Ljusen från husen lyser upp i ett desperat försök att verka vara som stjärnorna.. Stjärnorna som gett oss ljus i tusentals år.. En sorts naivitet från teknikens sida tro? Från människan? Jag tänker mycket, på allt och inget, men som ras, så unnar jag inte människan en tanke.. Jag tror jag lider av nån form av gudakomplex. Jag vill gärna se mig själv som så mycket mer än vad jag är. Nåt 'bättre' än att 'bara' vara människa..

Törs man hoppas på att kanske vara en 'avatar'. En person som är född för att frambringa budskapet från nån 'högre' makt.. Inte nån gud eller nåt, men nånting. Må så vara att jag är född som min egen avatar? Att jag är här för att frambringa mitt eget budskap?

Jag fortsätter att gå min väg genom skogen, och tankarna hamnar ett par timmar tidigare när jag försökte uppdatera mig lite om vardagens nyheter. Ett tvetydligt sadistiskt leende, följt av en näst intill sorgsen suck var resultatet.. Det vi kallar massmedia, det vi kallar 'viktiga händelser', är fullständigt meningslösa. Hur det går för en golfare rör mig ännu mindre i ryggen än vad jag bryr mig om vad han/hon/den/det gör privat.. Regeringens löften om förbättringar rör mig inte i ryggen, då lögner inte är nåt värt att ta åt sig.

Folket ska inte frukta sin regering, regeringen ska frukta folket.. Många av de som skrider genom maktens korridorer har inget där att göra. För att hantera makt på det sätt som det rent filosofikst är menat, så måste man vara helt berövad av åsikter och ambitioner. Annars kommer makten som är till för att förändra, enbart gynna den som har den i sin ägo.

Samhället och dess - ursäkta den dåliga humorn - 'ordning och struktur' ändras lika ofta som en dum tonåring ändrar stil och åsikter. Det de kallar ordning är det största skämtet.. Ett problem kontras med ett problem av mindre dimensioner.. Att bygga miljöbilar när miljön försämras är som att köpa en ny golvmopp när diskmaskinen läcker vatten..

Jag går vidare, längre in i skogen som nu är helt uppslukad av det svenska vintermörkret.. Men innan jag försvinner, så hör mitt budskap.. Det enda jag kan säga till de som lever i den här världen..

Var den ni är, nu när ni kan. Låt ingen säga vad som är rätt och fel. Var fri och förfärlig!

Om ni får för er att titta upp mot stjärnorna, vet då att jag och många andra redan gjort det innan, och allt fler kommer göra det efter er. En dag, kommer vi alla att mötas längst in i skogen. På en underbar plats! En plats där allt har en början och ett slut, där allt är över innan det börjat. Där allt är vad det är, och inte vad det verkar.

Ta vara på er! Så ses vi den dagen då det är menat att ske!

// Robin B. - Filosof med gudakomplex.